Svenska hushållens skulder 2025 —
Så ser läget ut

Skuldbördan ökar trots sänkta räntor

Riksbanken genomförde tre räntesänkningar under 2025, vilket fick stor uppmärksamhet i media. Paradoxalt nog fortsatte hushållens totala konsumtionsskulder att växa under samma period. Enligt SCB:s finansräkenskaper ökade de samlade konsumentlånen med 4,2 procent i volym under de tre första kvartalen 2025, trots att räntekostnaderna sjönk marginellt.

En förklaring är att lägre räntor sänker tröskeln för att ta nya lån. En annan är att hushållen som refinansierade sina lån ofta inte minskade det totala skuldbeloppet — de använde istället de frigjorda medlen till konsumtion eller sparande.

Vilka åldersgrupper bär störst börda?

Data från SCB:s individdatabas LINDA visar tydliga mönster i hur skuldbördan är fördelad över livscykeln. 35–44-åringarna är den grupp som bär störst total konsumtionsskuld, med ett genomsnitt på 312 000 kronor per hushåll. Gruppen kombinerar typiskt sett ett nyligen taget bolån med konsumtionslån för bil, renovering och fritidsaktiviteter.

Källa: SCB LINDA-databasen, bearbetat urval 2024. Avser konsumtionsskuld exkl. bolån och studielån.

Spridningen mellan banker är avgörande

En central observation i Finansinspektionens rapport från 2025 är att de faktiska räntorna på privatlån varierar kraftigt — från 4,9 procent hos de billigaste aktörerna till 24,5 procent hos de dyraste. Trots att information om detta är offentligt tillgänglig uppger 41 procent av låntagarna i FI:s konsumentenkät att de aldrig har jämfört räntor mellan aktörer.

Riksbankens rapport "Hushållens finansiella sårbarhet" (2025:1) lyfter fram att hushåll med splittrade skulder — det vill säga lån spridda på flera aktörer — i genomsnitt betalar 1,8 procentenheter mer i vägd genomsnittlig ränta jämfört med hushåll som har konsoliderat sina lån hos en aktör.

Källa: Riksbanken, Hushållens finansiella sårbarhet 2025:1, beräknat på medianpopulationen.

Vad innebär det i kronor och ören?

Om ett genomsnittshushåll med 245 000 kronor i konsumtionsskuld och en vägd ränta på 9,2 procent konsoliderade sina lån till 7,4 procent — och behöll samma återbetalningstid på 60 månader — skulle månadskostnaden sjunka från ungefär 5 090 kronor till 4 870 kronor. Det är en besparing på 220 kronor per månad, eller 13 200 kronor över lånets löptid.

För hushåll med högre skulder eller större räntespread är besparingen förstås väsentligt större. Använd vår kalkylator för att beräkna exakt vad dina lån kostar och hur mycket du kan spara.

Slutsats: Konsolidering är underskattad

Debatten om svenska hushållens skulder fokuserar nästan uteslutande på bolån och belåningsgrader. Men konsumtionslånens dolda kostnad — den ränteskillnad som uppstår när skulder sprids på flera aktörer — är en lika viktig faktor för hushållens ekonomiska välmående.

SCB:s data och Riksbankens rapporter ger en tydlig signal: det finns ett strukturellt utrymme för miljontals svenska hushåll att sänka sina räntekostnader genom att samla sina lån. Informationen finns tillgänglig — vad som saknas är enkla verktyg som hjälper folk att räkna på sin specifika situation.